Naturen och människors välbefinnande hör ihop. Den ger oss mat, vatten och ren luft och bidrar till vår hälsa. Ändå värderar vi inte naturen högre än att vi överkonsumerar jordens resurser. Våra samhällen skapar stora mängder föroreningar och restprodukter, vilket leder till  miljöförstöring, klimatförändringar och förlust av natur och djur. Enligt WWFs 2020 Living Planet Index har populationerna av ryggradsdjur, det vill säga däggdjur, fåglar, fiskar, amfibier och reptiler i genomsnitt minskat med 68 procent sedan 1970. Totalt en miljon djur och växtarter hotas av utrotning och mänskliga aktiviteter påverkar idag hela två tredjedelar av jordens yta. Just nu befinner vi oss på en ohållbar och oroväckande väg mot över 2,5°C uppvärmning, och risken är att det blir ännu högre om inte alla mål och planer som satts faktiskt efterlevs. 

Det är inte för sent att vända den negativa utvecklingen – men vi måste agera nu. Vi måste använda smarta och effektiva lösningar för att ta itu med de globala kriser som hänger ihop; förlusten av åtgärder som på olika sätt skyddar och återställer naturen har stor potential att bidra till en lösning på dessa problem. Att snabbt fasa ut användandet av fossila bränslen är helt centralt i detta arbete. Rätt genomförda kan naturbaserade lösningar också spela en viktig roll. Inte bara genom att bromsa klimatutsläpp, utan även för att öka naturens motståndskraft mot klimatförändringar, stödja biologisk mångfald och bidra till rättvis utveckling.

Med naturbaserade lösningar kan vi skydda, återställa och förvalta både natur och samhällen, och lösa fem samhällsutmaningar: 1) skapa motståndskraft mot klimatförändringar och minska halten växthusklimatgaser i atmosfären; 2) minska risken för katastrofer vid extremväder; 3) förbättra människors hälsa; 4) säkra livsmedelsförsörjning samt 5) ge tillgång till rent vatten.

Det är inte för sent att vända den negativa utvecklingen. Men vi måste agera nu – och använda smarta och effektiva lösningar för att ta itu med de två globala kriserna som hänger ihop; klimatkrisen och den snabba förlusten av biologisk mångfald.

Några exempel på naturbaserade lösningar som både minskar mängden växtklimatgaser i atmosfären och bidrar till att främja biologisk mångfald är återställande av våtmarker och skydd samt återställande av mangroveträsk samt att avsätta skog med rika ekosystem. Utdikade eller på andra sätt skadade våtmarker har en sämre livsmiljö för många arter och mindre biologisk mångfald och kan dessutom släppa ut stora mängder växthusgaser. Att återställa dem bidrar de till minskade koldioxidutsläpp och är således en stor vinst både för den biologiska mångfalden och klimatet. Under de senaste 100 åren har en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit till förmån för jordbruk och skogsbruk. Hela 19 procent av Sveriges rödlistade arter finns i våtmarkerna.

Inom ramen för projektet Återskapa Östersjöns livskraft har WWF tillsammans med Skärgårdsstiftelsen och Länsstyrelsen i Stockholm restaurerat en våtmark, genom att ta ner granplanteringar och sedan fylla igen utdikningar i Björnö naturreservat på Ingarö, i Stockholm. Torven i marken har nämligen genom utdikningen blivit en riktig miljöbov och släpper ut växthusgaser som bidrar till klimatförändringen. Genom att marken nu blir våtmark igen kommer inte bara de utsläppen att sluta, utan det skapar även möjlighet för att fler arter ska kunna leva och frodas här. Arter som bland annat mindre hackspett, skogssnäppa, vattensalamander, starr, svalting och igelknopp (gamla svenska våtmarksväxter). Det kommer även att planteras växter som lockar till sig vilda pollinatörer, som hjälper till att skapa ett väl fungerande ekosystem.

Skogen är avgörande för biologisk mångfald, exempelvis lever hälften av jordens arter i världens regnskogar, men skogen har också stor påverkan på klimatutsläpp. Världens skogar innehåller enorma mängder bundet kol i form av träd, torv och biomassa och när det frigörs bidrar det till en ökad halt av växthusgaser i atmosfären. Utsläppen av koldioxid från avskogning och förstörelse av skog uppgår till ca 12 procent av alla växthusgaser idag. Bedriver vi ett mer ansvarsfullt skogsbruk utan avskogning, och låter delar av skogen vara orörd, kommer skogen fortsätta binda in kol från luftens koldioxid, vilket kan gynna den biologiska mångfalden.

När världsledare och klimataktivister samlas i Glasgow för FN:s klimatkonferens COP26 kommer naturen att ligga högt på agendan och ordförande Alok Sharma har klargjort hur viktigt det är att skydda människor och naturen. Länken mellan natur och klimat samt naturbaserade lösningar är viktigast för WWFs arbete i samband med COP26, och vi har stort fokus på dem i rapporter, event, bilaterala möten med regeringar, städer och näringsliv. Naturen är kärnan i WWFs kravlista för COP26, och den kommer att tas upp många gånger i WWFs Panda Hub på COP26, bland annat vårt arbete med naturbaserade lösningar i städer.

55 procent av jordens befolkning bor i städer. Städerna står dessutom för 80 procent av jordens BNP, 70 procent av koldioxidutsläppen och 75 procent av all konsumtion av naturresurser. Med ambitiösa och genomtänkta planer och styrmedel kan städer minska sin miljöpåverkan, effektivare möta mänskliga behov (till exempel genom kollektivtrafik och energieffektivitet) samt nå en balans mellan stadsutveckling och naturbevarande. Genom att integrera naturbaserade lösningar i all sin planering kan städer främja hållbar stadsutveckling samtidigt som de skapar motståndskraft mot de av klimateffekter som är oundvikliga. Naturbaserade lösningar kan till exempel göra det svalare, filtrera vatten, mildra effekten av stormar och rena luften i städerna.

En ny FN-rapport visar att det skulle räcka att varje år investera 0,1 % av den globala BNP:n varje år i återgärder för naturen som regenerativt jordbruk, återställande av skogar, minskade miljöförstörande utsläpp och skyddade naturområden, för säkra helt centrala ekosystemtjänster som naturen ger oss gratis, exempelvis livsmedel, rent vatten och skydd mot översvämningar.

Det är omöjligt att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C om man inte beaktar hur viktiga ekosystem är. Alla måste uppmärksamma naturens roll i de beslut som tas i samband med COP26, för att vi ska nå målet om 1,5°C, skapa motståndskraft mot klimatpåverkan, stärka biologisk mångfald och skapa en rättvis utveckling.

Världens ledare måste fatta ambitiösa beslut i Glasgow och för att ta itu med den brådskande klimatkrisen, måste de skydda naturen och främja naturbaserade lösningar. Vi befinner oss på obruten mark, aldrig tidigare har planeten känt av en lika stor magnitud av människans påverkan. Det är vårt ansvar att agera. Med naturbaserade lösningar kan vi skydda, återställa och förvalta både natur och samhällen. Vi skapar motståndskraft mot klimatförändringar och mildrar klimateffekter, minskar risken för naturkatastrofer och för bättrar människors hälsa och livskvalitet.

Ola Hansén, senior klimatexpert WWF Sverige

Jennifer Lenhart, global samordnare hållbara städer WWF

Anthony Pearce, programsamordnare WWF Sverige