Jag brukar använda citatet om att flyga med en vinge för att peka på betydelsen av att både kvinnor och män är med i kampen för miljö och utveckling. När jag nu googlade citatets ursprung lärde jag mig att det är av anglosaxisk härkomst och ”används för att motivera en andra drink”. Hoppsan! Det här är iallafall inte ett inlägg om drinkar utan om jämställdhet.

Idag är det internationella kvinnodagen! Den är som alltid viktig. I år kämpar vi tyvärr i uppförsbacke, då pandemin får ojämlikheten och fattigdomen i världen att öka, vilket ofta drabbar kvinnor hårdast. Jag ska gå igenom några dystra fakta och trender. Sedan följer mer hoppfull information om studier som WWF har genomfört de senaste åren och om det arbete som nu pågår för att stödja kvinnor.

Hur går det i världen?

• • Kvinnor arbetar ofta hårdare – men tjänar och äger mindre. Globalt utför kvinnor mer än dubbelt så mycket obetalt arbete i hemmet och har lägre löner än män när de yrkesarbetar. De 22 rikaste männen i världen äger mer än alla Afrikas kvinnor tillsammans. Pandemin gör nu ojämlikheten ännu större och det slår hårt mot kvinnor i utvecklingsländer. Dessa kvinnor drabbas även hårdast av klimatförändringar och miljöförstöring.

• • Kvinnor gör en stor del av jobbet inom jordbruk och fiske – men äger väldigt lite mark. De saknar därför makt att bestämma över naturresurserna. Många länder har lagar som omöjliggör kvinnors markägande.

• • Kvinnor har hälften av världens kunskap och perspektiv att tillföra, inte minst i miljöfrågor – men bjuds ofta inte in till de plattformar där beslut tas. Det gäller på alla politiska nivåer. Bara en fjärdedel av världens parlamentariker är kvinnor.

Det finns många fler exempel på diskriminering och förtryck. En tredjedel av världens kvinnor har utsatts för sexuellt eller annat så kallat könsbaserat våld, oftast av en manlig närstående. Klimatförändringar bidrar nu till ökat våld mot flickor och kvinnor både direkt och indirekt. Katastrofer som splittrar familjer, vattenbrist som tvingar flickor att gå långa sträckor ensamma för att hämta vatten samt ökad hunger och fattigdom bidrar till att fler flickor våldtas, säljs eller gifts bort tidigt.

Vad kan vi göra?

Det positiva är att det går att förändra saker! Inga förtryckande traditioner, orättvisa strukturer eller skadliga könsroller är ristade i sten. Och det finns många engagerade eldsjälar som är villiga att lära och att arbeta hårt för förändring.

WWF arbetar för kvinnors rättigheter både för att det är ett mål i sig att stärka mänskliga rättigheter och för att vi vill nå våra naturvårdsmål. Vi behöver ha med kunskap och engagemang från hela mänskligheten – inte halva – i arbetet för miljön.

Vi har med hjälp av konsulten Dr Joni Seager genomfört en rad studier de senaste två åren. Seager har besökt Namibia och Madagaskar för att undersöka kvinnors deltagande i naturvårdsprojekt. Hon har även skrivit rapporter om kvinnors deltagande som parkvakter och i arbetet mot tjuvjakt och illegal handel med djur. Några saker som framkommit, eller bekräftats, är att:

• • Jämställdhet är bra för naturvård – när både kvinnor och män deltar skapas ett gemensamt ägarskap och projekten kan ge bättre resultat.

• • De flesta som intervjuas svarar att jämställdhet är viktigt, men det finns ett glapp mellan teori och verklighet: Det är färre kvinnor som deltar i de naturvårdsgrupper och organisationer vi stöder, och det är främst män som är ledare och gör sina röster hörd. Kvinnor brottas ofta mot normer som säger att de ska sköta hemmet, veta sin plats och inte tala i grupp.

Studierna visar på vikten av att ställa samma frågor till olika grupper för att komma under ytan och få flera perspektiv. ”Varför är inte kvinnor parkvakter?” frågade konsulten. ”De vill inte”, svarade flera män. ”Vi får inte”, svarade flera kvinnor. Glädjande nog pågår nu allt mer arbete för att undanröja praktiska hinder och påverka attityder så att kvinnor kan inkluderas i vaktarbetet. Det ger kvinnor en ny möjlighet till bra arbete och inkomst och det har positiv inverkan på en extremt mansdominerad yrkeskår som är präglad av våldsamma mansideal.

Vad gör vi?

I Madagaskar och Namibia arbetar nu WWF vidare med rekommendationerna från studierna för att verkligen komma åt attityder och förändra på djupet. En viktig sak är utbildningar. Kvinnor tränas i ledaskap och i att våga tala i grupp. Män och traditionella ledare utbildas i jämställdhet och de sistnämnda inkluderas i högre grad i utvecklingsarbetet.

Man arbetar även för ökat ekonomiskt stöd till kvinnors egna grupper, organisationer och nätverk. I Namibia finns bland annat gruppen Women for Conservation som startades härom året. De deltagande kvinnorna representerar olika byar och naturvårdskommittéer och syftet är att de tillsammans få en starkare röst i naturvårdsarbetet. Flera av kvinnorna är ensamstående mödrar. (Se bild i inledningen.)

I Madagaskar har kvinnogrupper börjat arbeta med att plantera mangroveskog, vilket tidigare har setts som en manlig syssla. Detta har lett till stora förbättringar i resultat av mangrove-restaureringen och tagits väl emot även av män. ”Double the hands makes the work lighter” säger en av de intervjuade männen. Kvinnorna uttrycker stolthet och berättar att de åtnjuter större respekt i samhället i stort nu när de deltar i naturvårdsarbetet. WWF Madagaskar stöder även så kallade radiolyssningsgrupper där kvinnor följer program om naturvård och sedan håller möten för att informera andra kvinnor.

Det är med tacksamhet och ödmjukhet vi i WWF Sverige får stödja och samarbeta med kvinnor som dessa i våra projekt.

Trots att det är ett mörkt år för jämställdhet skapar pandemin samtidigt möjligheter. Den visar att mänskligheten kan ställa om. Och när gamla system och strukturer faller får vi en ny chans att bygga upp något nytt och bättre där vi flyger med båda vingarna. Och på tal om det, varför inte höja en extra skål (i kaffe eller annan energigivande dryck) för alla världens kvinnor just idag? Heja oss!

Källor:
https://www.oxfam.se/blog/fyra-fakta-ojamlikhet

https://www.oxfam.se/blog/oxfams-ojamlikhetsrapport-2021

https://www.un.org/en/desa/world’s-women-2020

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/violence-against-women

Vidare läsning om jämställdhet och tjuvjakt/arthandel:

https://wwf.exposure.co/iwd2021

https://undp-biodiversity.exposure.co/women-fighting-wildlife-crime

För tillgång till WWF:s nämnda rapporter, kontakta lisa.arlbrandt@wwf.se