Måste en regnskog vara helt orörd av oss för att kallas just regnskog? Många anser nog det och man ser ofta att det dras likhetstecken mellan urskog och regnskog. Ett helt opåverkat regnskogsekosystem håller givetvis en mängd funktioner och innehåller fler arter i samspel än vad en påverkad skog många gånger gör. Men även en påverkad skog kan faktiskt också vara rik på både ekosystemfunktioner och arter – det hela beror mest på graden av påverkan.

Urfolken är en del av skogen

Den lättaste eller minsta påverkan vi ser i regnskogarna i dag är de skogar som sköts och brukas av olika urfolksgrupper. Här lever människan med och av skogen. Påverkan består mestadels av uttag av olika frukter, växter och villebråd, och såklart även att människorna lever här. Byar byggs mer eller mindre temporärt. Vissa grupper lever fortfarande mycket traditionellt på jägare-samlare-sätt, medan andra grupper även odlar och har tagit till sig mer moderna sätt att påverka sin omgivning. Men dessa grupper har också levt länge i de här skogarna och har på ett sätt blivit en del av den. Den påverkan de gör på skogen har blivit ett naturligt inslag i ekosystemet som faktiskt är nödvändig för att bibehålla strukturen och balansen. Skogslevande urfolksgrupper hittar vi idag fortfarande i de tre stora regnskogsområdena Amazonas, Kongobäckenet och Borneo-Nya Guinea.

Lokalt brukande kan med tiden bli hållbart

Mycket regnskog sköts och brukas också av andra lokala grupper än direkta urfolk. Det rör sig ofta om forna nybyggare som också har levt och brukat skogen sedan mycket länge. Det här är en otroligt bred grupp och vi ser allt ifrån utlokaliserade människor som tvingats flytta från överbefolkade områden till människor som är direkta avknoppningar från traditionella grupper. Brukandenivån varierar enormt och där också tiden blir en viktig aspekt. Påverkan på skogen är ibland mycket kraftig med ett långvarigt, ganska intensivt jordbrukande i form av till exempel svedjebruk. Men då skogarna brukats länge kan även relativt stor påverkan fungera som egna ekosystem där brukarna är viktiga för att uppehålla balansen. Dessa brukade skogar/ekosystem finner vi även de i alla de stora regnskogsområdena i Afrika och i delar av Asien där anpassningen har kommit längst. Främst ser vi denna typ av brukande i de områden som inte är de allra blötaste.

Skogsbruk som skydd för skogen

Det moderna skogsbruket då? Ni som varit med ett tag minns säkert 70- och 80-talets larmrapporter om att skogen höll på att ta slut – gjorde den det? Ja, på ett sätt blev det faktiskt så. Åtminstone i den meningen att många och mycket av de stora sammanhängande helt opåverkade skogarna är borta nu.

Nästan all regnskog i till exempel Asiens regnskogar är genomhuggna. Det betyder inte att skogen helt har försvunnit eftersom man bara har tagit ut enstaka träd genom så kallad plockhuggning – en mycket vanlig skogsbruksmetod i regnskog. Som ni vet så är regnskogen otroligt artrik och på en endaste hektar kan det ibland finnas hundratals olika arter.

Av dessa trädstammar är kanske endast ett par upp till ett tjugotal stammar intressanta kommersiella arter av de ca. 400 – 500 stammar som normalt växer på en hektar i en regnskog. Resten är ointressanta på virkesmarknaden och det finns ingen anledning att hugga dem. Stammarna kan också vara för små och även då bli ointressanta för en huggning.

Det går att utföra sådana här plockhuggningar på ett ansvarsfullt sätt och därmed få en skog som faktiskt ganska mycket påminner i både artsammansättning och struktur som en helt opåverkad regnskog. För att detta ska lyckas måste man hålla nere skadorna på den kvarvarande skogen när träden fälls eller plockhuggs, här gäller det att ha skickliga huggare som med olika tekniker kan se till att jätteträden ramlar mellan de träd som inte ska huggas. Sedan måste dessa stammar forslas ut på färdvägar som läggs på ett sådant sätta att det skadar den kvarvarande skogen så lite som möjligt. Hela idén här bygger på att alla kvarvarande träd, stora som små, ska kunna fortsätta att växa till sig och bilda nya trädjättar med tiden. Ju mindre skador desto bättre förutsättningar för att det ska komma upp en ny skog som i sin tur kan plockhuggas på nytt. Den här typen av skogsbruk finner vi också i alla de stora regnskogsområdena, men utbredningen är begränsad.

Oansvarig plockhuggning kan dock förstöra skogen. Uppstår det för mycket skador i samband med själva huggningen eller att man tar ut för många stammar på en gång blir konsekvensen att skogsekosystemet blir kraftigt försvagad och förstörd.

Självklart kan regnskog som blir utsatt för påverkan inte längre kallas för urskog, men om marken förblir kontinuerligt skogbeklädd kan många av skogens ekosystemfunktioner och tjänster fortsätta fungera. Numera anses denna typ av skogsbruk vara ett mycket viktigt och effektivt sätt att faktiskt bevara regnskog. Det kanske låter knepigt att ett huggande skulle kunna bevara skogen? Jo, men det handlar om att ge skogen ett långsiktigt värde för de människor som också lever och bor i dessa områden.

När skogen slutar vara skog

Dagens alternativ till ett kontinuerligt och långsiktigt skogsbruk är så mycket mer destruktivt. Det rör sig helt enkelt om att ta bort alla träd och göra om skogen till barmark. Då slutar skogen att vara skog. Drivkraften är att marken behövs för att odla kommersiella grödor, det handlar oftast om olika former av snabbväxande plantager. Eukalyptus och akacia är till exempel två trädarter som många gånger får ersätta den myllrande regnskogen. Av dessa görs oftast massaved (för tillverkning av pappersmassa) eller enklare konstruktionsvirke. En annan typ av plantage är såklart oljepalmsplantager för produktion av palmolja som tar över mer och mer av den tidigare regnskogen. Ingen annan gröda har varit så märkbar och omdanande för de

Asiatiska regnskogarna.

I Sydamerika ser vi att stora regnskogsområden görs om till betesmarker för köttproduktion och Cerradon, Brasiliens stora savannområde, görs om för att bli till sojaåkrar. Allt detta är det som har lett till att hälften av all regnskog vi en gång hade nu är borta. Det är starka krafter som många gånger ger en bra avkastning för de som kontrollerar markerna. Därför är det nödvändigt att finna lösningar på avskogningsproblematiken som också kan vara lönsamma.

Nytt sätt att se på vad som är regnskog

Att sätta likhetstecken mellan regnskog och urskog håller inte längre utan vi kommer att få acceptera olika former av brukande. Det är tyvärr inte en realistisk, eller ens önskvärd, tanke att låta all regnskog stå orörd. Massor med människor är beroende av skogen, och har varit det sedan urminnes tider. Som jag har berättat kan även en brukad regnskog vara ett myller av djur och växter om den sköts på ett bra sätt. En sådan skog kan också den fortsätta att vara en viktig faktor i att bevara flertalet ekosystemfunktioner och ett stabilt klimat.

Istället för att jobba för att hålla regnskogen orörd är det alternativet – mer avskogning – som vi till varje pris måste stoppa. Inget annat kommer att vara så förödande för världens mångfald som en fortsatt avskogning av regnskogsområden.

Om vi vill ha kvar regnskogen i framtiden måste det vara okej att människor utsätter den för påverkan. Så länge vi låter den fortsätta vara just en skog.