Underliga men underbara varelser i regnskogens mäktiga floder

Floddelfin (Inia geoffrensis) i Amazonas, Brasilien. Foto: naturepl.com / Franco Banfi / WWF

Jag tror det var på mellanstadiet som jag först hörde talas om den märkliga men fascinerande varelsen som lever ett undangömt liv Amazonas floder. Den liknade inget annat jag tidigare sett – stor, ljusrosa och med en jättelång konstig nos. Vacker, men också lite otäck. Jag var skeptisk, var det verkligen en delfin? De ska ju vara grå, söta och leva i havet…?   

 

Amazondelfinen är den största sortens floddelfin, hanarna kan bli hela 2,7 m långa och väga 160 kg! Trots sin storlek navigerar de smidigt i flodernas vatten i jakt på mat. De tar sig till och med in mellan trädstammar och grenar under regnperioden, då vattennivåerna stiger så mycket att floden och dess biflöden svämmar över och bildar vidsträckta, översvämmade skogslandskap.

 

Flodens vatten är ofta mörkt och grumligt, och även om Amazondelfinen har relativt god syn, är den beroende av sin förmåga att ekolokalisera. Lågfrekventa klickande ljud produceras i melonen – den tjocka ’fett-klumpen’ i djurets framhuvud – och de ekon som studsar tillbaka registreras i underkäken som vibrationer. Dessa ligger sedan till grund för en inre visualisering av omgivningen. De avancerade lösningar man finner i naturen upphör aldrig att fascinera mig!

 

Floddelfin, Amazonas. Foto: Shutterstock / COULANGES / WWF-Sweden

Fem arter av floddelfiner – alla hotade 

 

Det finns fem floddelfinsarter i världen och de har alla sina unika drag. I Sydamerikas största floder lever inte bara den rosa Amazondelfinen utan även den enda hoppande floddelfinen, Tucuxin. I Asien finns den helt blinda Gangesdelfinen, den leende Yangtzetumlaren samt den spottande Irrawaddydelfinen. 

 

Alla fem är listade som hotade eller akut hotade i Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) rödlista. En sjätte art har vi förlorat helt; den Asiatiska floddelfinen (även kallad Baiji) som levde i Yangtzefloden i Kina. Sist man såg den var 2002, och efter en expedition 2006 förklarades den utrotad.

 

Trots att arterna lever i olika floder i vitt skilda delar av världen är de största hoten mot deras överlevnad desamma – och alla orsakade av oss människor. De fastnar i fiskenät som bifångst och drunknar, vattenkraftsdammar och annan infrastruktur förstör livsmiljöer och kapar vandringsvägar, industri och jordbruk förorenar vattnen. 

 

Jag måste vara ärlig och erkänna att det ibland kan kännas deppigt i mitt jobb.  Att mötas av fakta kring den eskalerande förlusten av biologisk mångfald, och inse att vi inte alls är på väg åt rätt håll. WWFs Living Planet Report (LPR2020) visade att trenden ser särskilt mörk ut för sötvattensarter – nästan en av tre hotas av utrotning! De större djuren, till exempel floddelfiner, är särskilt sårbara då  de i allmänhet kräver komplexa och stora livsmiljöer, reproducerar i ett senare skede i livet och får färre avkommor.  När de utsätts för intensiva hot och överexploatering resulterar det i snabbt minskande bestånd.

 

Irrawaddydelfin, Mekongfloden, Kambodja. Foto: Cambodia WWF / Gerry Ryan / WWF-Greater Mekong

Kunskap och engagemang ger hopp

 

Men, allt som oftast lyckas jag vända känslan av hopplöshet till en känsla av jävlar-anamma – att ge upp nu är inte ett alternativ! Jag finner enorm styrka i det fantastiska arbete som WWF och alla samarbetspartners gör ”on-the-ground”, ute i världen. 

 

Ta till exempel WWFs flodpatruller i Kambodja, där 72 stycken flodvakter idogt patrullerar det område där Mekongflodens sista ca 90 Irrawaddydelfiner lever, på spaning efter illegalt fiske som utgör det största hotet mot delfinerna här. Under 2019 var de ute 20 – 22 dagar varje månad och konfiskerade hela 1 118 illegala fiskenät! 

 

Eller det ambitiösa och innovativa arbete som utförs av SARDI (South American River Dolphin Initiative), ett nätverk av WWF-kontor och otaliga samarbetspartners i sex länder. De arbetar för att öka kunskapen om Sydamerikas floddelfiner, och möjliggöra skydd av dem som går över landsgränserna. Till exempel använder man sig av drönare och satellitmärkning för att räkna individer och studera hur de rör sig längs floderna. 

 

Räddad floddelfin. Pakistan. Foto: WWF-Pakistan / Uzma Khan / WWF

 

Fira med oss den 24 oktober!

 

Den 24 oktober varje år är World River Dolphin Day – floddelfinernas egen dag! I år satsar WWF stort, och när jag skriver detta pågår de sista förberedelserna för en mängd olika aktiviteter över hela världen. I Kambodja planerar man tillsammans med myndigheter, lokalbefolkning och ungdomsgrupper för stort firande i flera dagar, och i Indien, Pakistan och Brasilien förbereder man webbinarier, pressutskick och filmer för Youtube. 

 

Jag, känner mig otroligt stolt över att vi här i Sverige, med alla engagerade faddrar och givare i ryggen, kan stötta det här arbetet. Och att jag i min roll som sakkunnig och samordnare kan bidra med en liten pusselbit till helheten. Att få vara med och ge en röst till dessa underliga men underbara flodlevande varelser känns som en verklig ynnest!

 

Läs mer om WWFs arbete med att rädda världens floddelfiner här (engelska).

 

 

Lämna en kommentar