Klimatmötena avlöser varandra. Senast var det Madrids tur och nästa är Glasgow under 2020. Men det går för långsamt, alldeles för långsamt med åtgärder som drastiskt minskar utsläppen av växthusgaser. Det är klimatkris, men det känns som om beslutshavare runt om i världen går i snigelfart istället för att ta sig fram som en vinande gepard. Med nuvarande takt och åtgärder går vi mot en medeltemperatur som kommer öka med över tre grader på jorden. I Arktis innebär det 6 – 10 grader varmare vilket kommer att påverka hela jorden på ett sätt som ingen vill uppleva. Idag är det främst ungdomar som visar vägen genom att klimatstrejka och många ändrar också sina matvanor och minskar sitt beroende av kött som föda.
Samtidigt som klimatkrisen har vi också en massutrotning av arter. Utan arter har vi människor inget syre att andas, ingen mat att äta eller rent vatten att dricka. Detta får vi alldeles gratis, men tyvärr är vi riktigt dåliga på att ta hand om arterna och deras miljö som ger så mycket till oss. Vi människor förstör livsmiljön, släpper ut miljögifter och överfiskar i haven. Dessutom drabbas arterna hårt av klimatförändringarna, men arterna är även en del i lösningen hur vi kan minska påverkan från det framtida klimatet med extremväder som exempelvis hetta, skyfall, torka och orkaner.
Australien hårt drabbat
Brandsäsongen har bara börjat i Australien, men det är redan katastrofläge på många platser och otaliga bilder på brännskadade koalor läggs nu ut på nätet. När koalor känner sig hotade klättrar de högt upp i träden och kurar ihop sig. Men det hjälper inte mot eldens lågor och de steks levande. Tillsammans med stora skogsavverkningar i östra Australien hotar nu bränderna att kraftigt decimera koalorna och en färsk rapport från WWF visar att koalorna riskerar att försvinna för gott om trenden fortsätter. De enormt höga lufttemperaturerna, upp emot 50 grader, som uppmäts allt oftare i Australien drabbar med oerhörd kraft. Det slår hårt även mot flygande hundar som dagtid sover hängande i fötterna i stora träd. Tiotusentals har dött av värmeslag då de inte kan kyla ned sig längre. De bokstavligen faller ned från träden, döda. Men det sker även stora förändringar i havet…
Knappt några hanar föds längre
Vid Australiens nordkust finns en strand där landets största koloni av havssköldpaddor finns. Här kan man följa när små målmedvetna sköldpaddsungarna gräver sig upp mot ljuset och sedan kravlar ned mot det stora blå havet. Det är ”bara” ett stort problem… nästan alla är honor, mycket få hanar observeras. Det som har hänt är att sandstranden har värmts upp så pass mycket att det inte längre föds sköldpaddshannar. De vuxna honorna går upp på stranden och gräver ned äggen och det är temperaturen på sanden som avgör vilket kön ungarna får. Klimatförändringen har medfört att det föds 116 honor för varje hane. Tur nog finns det fortfarande stränder som inte har påverkats lika mycket längre ned i sydöstra Australien (som ligger närmare Antarktis) där det fortfarande föds hanar. Men fortgår uppvärmningen är det kört med dessa havssköldpaddor.
Klimatförändringarna utrotar redan idag
Tyvärr, har även 30 procent av korallerna vid det Stora Barriärrevet börjat dö ut eftersom havsvattnet är för varmt för dem. Koraller lever normalt inom ett temperaturintervall på några får grader, men klimatförändringarna riskerar att höja havstemperaturen med flera grader. Det finns därför forskare som förutspår att stora delar av världens grunda korallrev kan slås ut redan om 30 år, vilket innebär att hundratals miljoner människor kommer förlora sin dagliga mat. Dessutom står de tropiska korallreven för nästan 25 procent av den biologiska mångfalden i haven. En enorm förlust om det kommer att ske.
Härom året var det en kort blänkare i tidningen om att det första däggdjuret i historisk tid hade dött ut på grund av klimatförändringen. Det var på en liten ö norr om Australien där havsnivån hade ökat så pass mycket att saltvattnet förstörde växtligheten och därmed maten för den mosaiksvansade råttan. Nu ett minne blott.
Nya beteenden
Långt norr om Australien ligger den ryska ön Wrangel. Där observeras sommaren 2019 helt nya beteenden som aldrig tidigare noterats. Till mångas förvåning har lax plötsligt börjat vandra upp i floderna och föröka sig vilket medfört att isbjörnar börjat fiska som grizzlybjörnar. Dessutom var det många fler isbjörnar än vanligt som tillbringade sommaren på land på denna ö. Förutom lax, åt isbjörnarna lämmel och försökte fånga valrossar, men inte vikaresäl som normalt håller till längre ut på packisen. Den var nämligen bortsmält runt Wrangel.
Lösningarna på klimatkrisen finns delvis hos arterna själva
Vi måste få bort fossila bränslen och istället tänka nytt. I den senaste rapporten från FNs klimatpanel om hav och is gavs det många nya förslag på hur vi människor kan hjälpa till att binda växthusgaser från luften. Vi har tidigare huggit ned stora mangroveskogar, men genom att återplantera mangrove längs stränder kan vi binda kol, öka den biologiska mångfalden, samt öka mattillgången för lokalbefolkningen. Som bonus skapas även ett skydd från tsunamivågor. På Island står förstörda våtmarker för hela 70 procent av utsläppen av växthusgaser. Här finns planer på att restaurera våtmarker i stor skala för att minska utsläppen och i längden även ta upp koldioxid från luften. Även här kommer den biologiska mångfalden att öka. Det kommersiella fisket har mer eller mindre utraderat mängder av rovfisk i haven. Bara för hundra år sedan fanns det mycket, mycket mer fisk i haven, och FNs klimatpanel vill genom att återskapa de stora fiskbestånden binda enorma mängder kol. Det pratas även om att valar lagrar mängder med kol och därför är det glädjande att de ökar i antal och att valfångsten minskat betydligt. I Australien kommer minst två miljoner nya träd att planteras för att återställa det som brunnit upp och därmed lagra kol. I vissa fall är det kanske bättre att låta skogen stå kvar än att bruka den. Det är bara några få exempel vad som kan göras för att nyttja vanliga ekosystem för att binda kol.
Vi kan göra skillnad
Det går fort, alldeles för fort utför och trots viljan och trycket från främst unga, men även allt fler vuxna är den politiska viljan och fokuset riktade på annat som är mer kortsiktigt. Inte på jordens framtid. Det handlar om två av våra viktigaste frågor på jorden klimatkrisen och massutrotningen av arter. Tiotusentals människor har i dagarna samlats i Madrid och det lovas en del, men var är beslutshavarna som vågar gå före och bli de katalysatorer som sätter igång den stora omställningen från ett fossilt till ett fossilfritt samhälle? Tekniken finns och trycket underifrån ökar. Vi kan göra skillnad, vi enskilda individer, men vi behöver politiker och beslutshavare med oss.
Det finns fortfarande en chans att klimatförändringarna stannar på 1,5 till 2 graders uppvärmning, och vi bör göra allt för att se till att vi inte missar tåget. WWF arbetar bland annat med urfolk, arter, förnybar energi och påverkan på de stora ledarna i världen för att minska klimatförändringarna och deras påverkan på arter och människor. Jag försöker dra mitt strå till stacken, men vi måste göra detta tillsammans.
Tom Arnbom, WWF
