Låt oss vända trenden för havssköldpaddan

Havssköldpadda, Galapagos. Foto: Antonio Busiello / WWF-US

 

Har du snorklat eller dykt i tropiska eller subtropiska vatten och mött en havssköldpadda? Då kanske du fått samma ödmjuka känsla som jag inför dessa fantastiska och vackra uråldriga djur. De rör sig långsamt och elegant genom vattnet och kommer då och då upp till ytan för att andas, men simmar blixtsnabbt iväg om de blir skrämda.

 

Hot för havssköldpaddorna

Sköldpaddshonorna kommer tillbaka till sina äggläggningsstränder där de föddes och hoppas att stränderna finns kvar. Havssköldpaddorna befinner sig på stränderna säsongsvis och då tidpunkten sammanfaller med turistsäsongen trängs de undan allt mer. Trycket är högt på turistparadisens sandstränder, då de är attraktiva för både byggande av strandnära bostäder och hotell. Människor och landlevande djur kan omedvetet trampa sönder bon med ägg på en turiststrand eller gräva upp ägg och ungar av misstag. Vid andra stränder kan människor leta efter äggen just för att få mat eller sälja som delikatess. Så situationen för havssköldpaddor är svår redan innan de fötts.

 

Skräp av olika slag kan försvåra för havssköldpaddorna att ta sig fram både i havet och på stranden, då skräpet blir hinder att ta sig runt eller till och med snärjer fast djuren så att de kan dö. Plast hör inte hemma i naturen och många djur äter olyckligtvis plast i tron att det är mat. Kvävning är inte helt ovanligt i det sammanhanget, eller att djur mår dåligt på grund av näringsbrist om de äter plast. Klimatförändringen med höjning av temperaturen i sanden kommer långsamt att påverka könet ungarna får, då det vid temperaturer över 30 grader oftast utvecklas honor och under 28 grader hanar. Skillnaden för könsutveckling är alltså bara ett par grader. Vid en högre temperatur blir det alltså fler honor och när havsytan stiger finns långsiktigt risken att äggläggningsstränderna försvinner.

 

Sköldpaddsunge på strand i Costa Rica. Foto: WWF-US / Keith Arnold

Skydd och hopp

WWF arbetar med att på olika sätt skydda havssköldpaddor på olika platser i världen, allt från att freda bon på stränderna till att agera på internationella möten för att hindra illegal handel. Regeringar från hela världen samlades i början av hösten till världens största arthandelsmöte, den 18:e konferensen (CoP18) för konventionen om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter (CITES). Vid mötet deltog även WWF för att driva på för ökat skydd av hotade arter.

 

Helt oväntat, men mycket positivt, tog mötets regeringar beslut om att sätta in kraftfulla åtgärder för att ta itu med olaglig handel av karettsköldpadda och andra havssköldpaddor i syfte att stoppa minskningen av dessa arter. Länderna kommer att samarbeta för att förbättra övervakning, upptäckt och brottsbekämpande aktiviteter både i kustområden och på handelsplatser. De fartyg som fiskar i områden där havssköldpaddor finns måste ta ett ökat ansvar att inte fånga havssköldpaddor samtidigt som övervakningen av fiskefartygen ska intensifieras. Slutligen krävs DNA-provtagning för att förbättra spårbarheten för olagliga produkter och deras ursprung, en åtgärd som också kommer att hjälpa till att övervaka olaglig handel och bromsa den pågående minskningen hos arterna.

 

WWF anser att besluten är bra och vill nu se att åtgärder verkställs snarast så att den nedåtgående trenden för de uråldriga havssköldpaddorna kan vändas.

 

Oäkta karettsköldpadda (Caretta caretta), Zakyntos

Paradisstrand för Caretta caretta – oäkta karettsköldpadda

Ett arbete som WWF bedriver sedan lång tid tillbaka är att hjälpa den oäkta karettsköldpaddan med vetenskapliga namnet Caretta caretta på ön Zakyntos i Medelhavet, där den har sin helt skyddade paradisstrand – Sekania.

 

Sekania ingår i den marina nationalparken på Zakyntos och det är ett ständigt arbete för WWF att under äggläggningssäsongen bevaka stranden, som varje sommar är öns viktigaste område för havssköldpaddornas äggläggning. För att skapa lugn och ro på den skyddade stranden krävs parkvakter. De vakar över honornas långsamma vandring upp på land för att gräva äggläggningsgropar i sanden och ser till att sköldpaddorna ostört under nattetid får lägga sina ägg och att ingen stör dessa bon.  Så småningom kläcks äggen och ungarna kan i vakternas beskydd säkert ta sig till havet.

 

Av antalet äggläggningsbon på ön Zakyntos kan vi räkna in det största antalet, minst 50 procent, på Sekania-stranden. De ekologiska förhållandena på den stranden  är ideala för äggläggning. Behovet av etteffektivt skydd av området är nödvändigt och WWF Grekland driver därför ett integrerat parkvaktsprogrammed säsongsanställda vakter vilkas uppdrag är att säkra området från mänsklig störning. Varje år tränas parkvakter för att under säsongen skydda stranden i allmänhet och havssköldpaddorna i synnerhet.

 

Skogsbränder – ett oväntat hot

Det är förbjudet att besöka Sekania-stranden då den är skyddad för havssköldpaddornas äggläggning. Men stranden utsätts även för andra hot än människornas påverkan, varav risken för skogsbränder utgör detstörsta hotet. Vid brand går växtlighet förlorad vilket i sin tur orsakar erosion som försämrar strandens kvalitet. Vakternas tidiga upptäckt av eld är bland de viktigaste uppgifterna för att skydda stränderna, så verksamheten planeras och genomförs varje år i nära samarbete med lokalabrandmyndigheten, nationalparkens personal, kommunen samt flera andra aktörer.

 

Situationen på Sekania är bättre än för andra stränder på Zakynthos, då man från och med maj månad till slutet av häckningsperioden i slutet av oktober nästan varje dag städar stranden med hjälp av volontärer, parkvakter och frivilligorganisationer. Trots det är det helt ofattbart att se de mängder av plastskräp som sköljs upp på stranden under sommaren. Plast och skräp hör inte hemma i haven. Det kan sprida gifter och djur kan fastna i eller äta plast, vilket kan leda till döden. Förra året bedrevs en kampanj på Zakyntos mot plastsugrör där ett antal hotell och kaféer deltog. I år görs en studie för att få en bild av hur användning av plast ser ut i turistnäringen.

 

Havssköldpadda, Ecuador. Foto: Antonio Busiello / WWF-US

Skapar plats för andra arter

Havssköldpaddor finns i alla tropiska och subtropiska havsområden kring vår jord. Det är fantastiskt att dyka ner under ytan och se hur de rör sig majestätiskt men smidigt genom vattenmassan. En del betar alger från korallrevet, vilket gör att arter av korall, sjöpungar, havsrosor eller andra djur kan etablera sig. Att ligga stilla i vattnet och se en havssköldpadda komma nära så att man kan se den i ögonen är fantastiskt. Deras höga vördnadsfulla ålder och de långa sträckorna de simmar över haven för att hitta sin strand ger en känsla av respekt. Jag läste nyss att i Franska Polynesien, Stilla havet, är havssköldpaddan nationaldjur och ses ofta som en symbol för hälsa, fertilitet, liv och fred. Jag hoppas vi alla kan se världens havssköldpaddor som en symbol för liv och fred. Genom årmiljonerna har de klarat många utmaningar, men de senaste 200 åren har människans aktiviteter påverkat havssköldpaddornas liv. Ska plast i haven, oljeutsläpp, olaglig jakt och bifångst i fiskeredskap bli orsaken till deras död? Jag säger nej! Vi måste rädda våra hav och arterna där. Delta gärna tillsammans med oss i kampen för levande hav!

 

 

GRAFIK: Sköldpaddor i koralltriangeln

Klicka för större version

 

 

Läs mer om WWFs arbete med världens hav

 

RSS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Lämna en kommentar