Av: Olle Forshed och Louise Carlsson
Livet på jorden – så självklart men ändå så svårt att sätta fingret på… vad är det egentligen? Vi har nog alla vår egen bild av vad livet på jorden är och vad det innebär oavsett om du är en liten bladlus eller om du (som faktiskt kan läsa detta) är en människa. Livet började utvecklas redan för flera miljarder år sedan och har sedan dess genom evolutionen utvecklats till mängder av olika organismer som bakterier, träd, insekter, ugglor, grodor, svampar, fiskar, och däggdjur; ja…you name it! Och visst är det nog ändå alla dessa varianter av livsformer som tillsammansblir livet på jorden.
Utgår vi från att mängden variationer av olika sorters liv är livet, det som också refereras till som biologisk mångfald, ser livet på jorden snart ut som ett minne blott. Och frågan som återstår är väl bara vem som ska minnas det.
Var åttonde art riskerar snart att försvinna
Men hur många variationer finns det då, kanske du undrar? Försöker man att dela upp, ordna och katalogisera det hela, så som vi människor gillar att göra och som blev Carl von Linnés livsverk, kommer man fram till att det finns någonstans runt 3–100 miljoner arter av växter och djur. De senaste beräkningarna visar dock på att det finns runt 5–20 miljoner olika arter. I IPBES-rapporten som kom strax före sommaren och som visar på tillståndet för jordens djur, växter och ekosystem utgår man ifrån att det finns strax över åtta miljoner olika arter.
Av dessa dryga 8 miljoner har man sedan räknat ut att ca en miljon arter riskerar att försvinna inom en snar framtid, troligen inom vår livstid, eller i vilket fall inom våra barnbarns livstid. Det motsvarar alltså en åttondel av livet på jorden! Än värre blir det om man tittar på de idag ca 1,8 miljoner beskrivna arterna av vetenskapen – här riskerar hela 25 procent att helt försvinna.
Även inom en specifik art finns det en enormt stor variationsrikedom. Tänk bara på hur det är för arten människor, som vi ju känner väl. Ingen av oss är ju den andra lik. Liknande variationsrikedom finner man inom de flesta artgrupper. Och även den rikedomen är på fall, inte för arten människan just nu dock, men för många andra arter. Förra årets Living Planet Index visade på globala populationsminskningar av vilda ryggradsdjur med i genomsnitt hela 60 procent. Det betyder alltså, om man hårdrar det hela, att vilda ryggradsdjur mer än halverats och detta på bara 50 år! Att populationerna blir mindre innebär alltså att variationsrikedomen inom arten reduceras vilket då leder, enligt resonemanget ovan, till att det totala livet på jorden blir mindre och mindre.
Det går knappt att fatta… kommer en åttondel eller kanske så mycket som en fjärdedel, om man tittar på de välbeskrivna arterna, av livet på jorden ha försvunnit inom vår livstid och det på grund av oss människor? Vi är verkligen inne i det sjätte massutdöendet i jordens historia och oj vad ensamma vi verkar att bli.
Bara 4 procent vilda djur, sett till däggdjurs biomassa
Människan och några andra fåtal arter går dock tvärtemot denna trend. Vi blir fler och fler och bara under några få decennier har vi människor i stort sett fördubblats till antalet. Så människan har alltså på global nivå ökat med 100procent samtidigt som övriga ryggradsdjurspopulationer under samma tid minskat med 60 procent! Några få andra arter eller artgrupper ökar också kraftigt. Främst är det sådana grupper som på något sätt används av oss, som kor, grisar och kycklingar. Av dagens alla levande däggdjur (i vikt) är det endast 4 % som utgörs av vilda djur medan resten är kor, grisar och människor… Liknande utveckling ser vi även för växter där vissa arter som vete, soja, eukalyptus, granar, oljepalmer och några till, tillåts breda ut sig och tränga undan många andra arter som tidigare levde på platsen som nu är en plantage eller en åker.
Människan breder ut sig och tränger undan det vilda
Människan breder alltså ut sig på jorden genom att vi odlar, asfalterar, utvinner malm, dämmer upp floder, föder upp boskap mm. Några få arter tillåts expandera med många gånger stora konsekvenser på jordens övriga invånare. Runt tre fjärdedelar av jordens landyta och två tredjedelar av havsmiljöerna är idag kraftigt påverkade av oss människor. Detta har ju såklart skapat förutsättningar för oss människor att bygga upp de fantastiska samhällen vi har idag med ett överflöd av produkter och långa liv. Frågan är dock hur länge det går att köra på och använda resurserna innan funktioner som vi tar för givna slutar att fungera? För många arter är det redan ett faktum, men hur är det för oss människor? Klarar vi av att på egen hand sköta om och se till att livsuppehållande förutsättningar på jorden fortgår?
Ju färre arter, desto bräckligare blir de livsnödvändiga funktionerna
Vi vet att livet i sin helhet också är det som skapar förutsättningarna för alla våra enskilda liv, bladlus som människa. Livet, eller den biologiska mångfalden inklusive ekosystem om man så vill, ger oss maten vi äter, vattnet vi dricker, bona vi bygger och framförallt tryggheten i att dessa livsuppehållande funktioner faktiskt fungerar. Ju färre arter som delar på bördan i att uppehålla ett ekosystem eller en funktion desto mer tunt och bräckligt blir det. En grund är alltså att ju fler som delar på ansvaret desto säkrare och tryggare blir funktionen. Att äventyra mångfalden och variationer av liv äventyrar helt enkelt grundläggande system som vi alla vilar på.
Omvärdera livet på jorden – nu!
Vi människor måste nu skaffa oss ett annat förhållningsätt till vår omvärld, eller till livet på jorden, om man så vill. Och det omgående! Det går inte att fortsätta att göra världen till ett stort ”plantage” med plats för endast några få livsformer. Vi måste dela det här jordklotets resurser mer rättvist med jordens alla livsformer, om vi vill ha en chans att kunna fortsätta leva den form av liv vi som människor har levt och är vana vid.
Ensamma kommer vi inte klara av att sköta om och göra planeten bebolig – ensamma är vi inte starka!
