Det finns åtta arter björnar på jorden som alla tillhör familjen Ursidae. De är uppdelade på tre olika underfamiljer. Jättepandan är ensam i sin underfamilj (Ailuropodinae), likaså är Sydamerikas enda björn, glasögonbjörnen, sin underfamiljs enda representant (Tremarctinae). Återstående sex arter, brunbjörnen, isbjörnen, amerikansk svartbjörn, kragbjörn, läppbjörn och malajbjörn tillhör alla underfamiljen Ursinae.
Det största hotet mot jordens björnar är omdaning av det landskap där de lever – de får allt mindre utrymme. Alla är dessutom utsatta för jakt (både legal och illegal) och några för kemikalier och klimatförändringar. Även om man är stark som en björn har de också naturliga fienden. I ryska Fjärran Östern finns det tigerindivider som mer eller mindre specialiserar sig på att döda och äta kragbjörnar. De björnarter som det går bäst för är brunbjörn och amerikansk svartbjörn som det finns minst 200 000 respektive en miljon exemplar kvar på jorden. De övriga är rödlistade och kategoriseras som sårbara av Internationella naturvårdsunionen.
Kragbjörn eller asiatisk svartbjörn har stor men fragmentarisk utbredning i Asien och lever till stor del av vegetabilier, inte minst frukter och nötter, men äter också kött från döda djur som de träffar på. De övervintrar i norr och gräver ut iden där ungarna föds.
Det som gör en berättelse om kragbjörnar så tragisk är att dess kroppsdelar, framförallt fötter och gallblåsa, står mycket högt i kurs på den illegala artmarknaden för att tillgodose den traditionella medicinen med råvaror. Björngalla har använts i tusentals år. Under senare år har många björnfarmer byggds för att tillgodose efterfrågan på björngalla. Idag finns det sannolikt minst 17 000 björnar i trånga nätburar där de regelbundet ”mjölkas” på galla. Björngallan innehåller ursodeoxykolsyra, UDCA, ett ämne som har bevisad effekt på bland annat för att förhindra bildning av gallstenar och som gör gallan mer lättflytande. Idag produceras dock de aktiva ingredienserna i björngalla både konstgjort och syntetiskt. Den konstgjorda björngallan innehåller så gott som alla aktiva ingredienser som naturlig och övrigt innehåll är också liknande. Syntetisk UDCA som ersättning för naturlig björngalla har visat sig mycket lovande mot olika leversjukdomar. Inom traditionell medicin är dock användandet av naturligt UDCN vanligt och det är dessutom än mer önskvärt av många patienter att använda björnsyra från vilda björnar – något som naturligtvis ökar tjuvjakt.
I burmesiska gränsstaden mot Kina, Mong La.
Foto: Ola Jennersten
För att kunna mjölka björnarna skapas öppna sår på björnarnas undersida för att lätt komma åt gallan. Man opererar också in katetrar på de fängslade djuren så att tömningen går lätt. Behandlingen är sannolikt otroligt smärtfylld och orsakar ofta infektioner runt såren. Behandlingen måste betecknas som organiserat djurplågeri. Björnarna är ofta fångade i det vilda, inte sällan skjuts honan och ungarna sätts i burar. Det finns björnar som suttit i sådana burar i tiotals år.
Farmer finns förutom i Kina också i länderna runt Kina, speciellt i gränsstäder dit många kinesiska turister kommer för att bland annat köpa mediciner som innehåller björngalla. Tyvärr är trenden på uppgående så antalet farmer och antalet farmade björnar ökar, visar bland annat studier av arthandelsorganisationen Traffic. På många marknadsplatser finns hela gallblåsor till salu som tagits från framförallt kragbjörn men också från malajbjörn och flera av de andra arterna björnar (utom jättepanda).
I östra Ryssland, där kragbjörn fortfarande är rätt vanlig, är jakt på både brun- och kragbjörn tillåten, men även tjuvjakt är utbredd. De skjutna björnarnas gallblåsor och tassar är särskilt attraktiva och smugglas in till Kina. Björnfotsoppa är populärt hos överklassen och serveras på restauranger som har exotiskt arter på menyn och björnklor används till exempelvis smycken.
I Ryssland har WWF sedan flera år samarbete med tullen i ryska Fjärran Östern genom finansiering av hundar som får träna på att avslöja smuggling av arter på flygplatser, hamnar eller gränsövergångar. Hundarna är sagolikt effektiva. Under våren 2018 avslöjades ett smugglingsförsök tack vare dessa ”sniffer dogs”. Flera tigerskinn och inte mindre än tusen björnfötter stoppades.
Alla björnarter som farmas för björngalla finns med på CITES förstalista (Appendix 1), vilket betyder att internationell handel är i det närmaste förbjuden. Trots det handlas det mer eller mindre öppet genom internationella nätverk i större delen av artens utbredningsområde.
Vill du veta mer om björnar? Läs gärna:
Garshelis, D. & Steinmetz, R. 2016. Ursus thibetanus. https://www.iucnredlist.org/species/22824/114252336#use-trade
Johansson, Roland. 2018. Björnar, klarar det omöjliga. WWF EKO Nummer 2, 2018
Kavoussi, Ben, 2011. Asian bear bile remedies: Traditional medicine or barbarism? https://sciencebasedmedicine.org/asian-bear-bile-remedies-barbarism-or-medicine/
Livingstone, E, Gomez, L och Bouhuys J. 2018. A review of bear farming and bear trade in Lao People’s Democratic Republic. Global Ecology and Conservation vol 13.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989417302615
Sha Li et al 2016. Substitutes for bear bile for the treatment of liver diseases: Research progress and future perspective.
https://www.hindawi.com/journals/ecam/2016/4305074/
