Hoten mot arterna – gästblogg av Torbjörn Ebenhard

Här ger Torbjörn ett referat av en artikel från Biodiverse nummer 4 2017. Tidskriften ges ut av Centrum för biologisk mångfald – en del av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

 

Sedan 1990 har 129 miljoner hektar skog försvunnit. Foto: Brent Stirton / WWF

I flera tusen år var jakt och överexploatering de viktigaste direkta hoten mot jordens arter, men sedan 1900-talets mitt har ändrad markanvändning vuxit till ett större hot, åtminstone för alla landlevande arter. Uppskattningsvis används nu 40 procent av jordens landyta för åkerbruk eller bete. 64 miljoner kilometer vägar genomkorsar kontinenterna och sedan 1990 har 129 miljoner hektar skog försvunnit. Avskogningen fortsätter med 74 400 kvadratkilometer per år och mindre än 40 procent av alla floder flyter fritt utan dammar.

 

I haven är överexploatering fortsatt det främsta hotet, men förändrade fiskemetoder som till exempel bottentrålning ändrar havsmiljöerna och invasiva främmande arter, föroreningar och klimatförändringar utgör också stora direkta hot.

 

Nästan alla hotade arter utsätts för mer än ett direkt hot och de olika hoten kan samverka så att den totala effekten blir värre än summan av de enskilda hotens effekter. Den vanligaste kombinationen av hot rör biotopförlust (förlust av livsmiljöer) och någon av en rad olika störningar såsom jakt, brand, invasiva arter eller föroreningar. De absolut skadligaste är kombinationen av biotopförlust och överexploatering genom jakt, fiske eller insamling.

 

Drivkrafter bakom hoten

Det finns ca 7,6 miljarder människor på jorden och prognoser säger att vi år 2050 kommer att vara 9,8 miljarder. Foto: Brent Stirton / WWF

Vad är då drivkrafterna bakom dessa hot? Framför allt står svaren att finna i människans befolkningsökning, oreglerade marknader, socioekonomisk utveckling, teknologiutveckling, kultur och värderingar samt regeringars och myndigheters styrning.

 

Det finns ca 7,6 miljarder människor på jorden och prognoser säger att vi år 2050 kommer att vara 9,8 miljarder. Dagens fattiga människor vill höja sin levnadsstandard, de rika människorna gör det redan och säkerligen vill de tillkommande 2,2 miljarderna också leva ett gott liv. Allt detta kommer att kräva mer från ekosystemen i form av mat, råvaror, energi och mark.

 

Det globala ekonomiska systemet har inte på något seriöst sätt tagit hänsyn till värdet av dessa ekosystemtjänster. Tanken att ekonomisk tillväxt är oberoende av miljöns hälsa och att ekonomin kan fortsätta att växa obegränsat är en farlig villfarelse. Det är dock ingen lösning att behandla alla ekosystemtjänster som handelsvaror, eftersom det inte leder till ett hållbart nyttjande.

 

En analys visade att trettio procent av de identifierade hoten mot biologisk mångfald drivs av den internationella handeln, till exempel kaffe från Latinamerika, soja och kött från Brasilien, skogsprodukter och fisk från Papua Nya Guinea, palmolja från Indonesien och Malaysia, akvariefiskar från Vietnam. Foto: Adriano Gambarini / WWF

Internationell handel driver hoten mot biologisk mångfald i utvecklingsländer. I en studie kopplades hot mot 6964 djurarter ihop med 15 000 handelsvaror som produceras i 187 länder. Hela 5 miljarder handelsvägar (supply chains) spårades. En analys visade att trettio procent av de identifierade hoten mot biologisk mångfald drivs av den internationella handeln, till exempel kaffe från Latinamerika, soja och kött från Brasilien, skogsprodukter och fisk från Papua Nya Guinea, palmolja från Indonesien och Malaysia, akvariefiskar från Vietnam. USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Sydkorea och Kanada exporterar var och en mellan 100-1000 hot (antal arter x antal hot per art). På samma sätt importerar alltså en rad länder hot från primärt västvärlden. Hos de största ”hotexportörerna” är fotavtrycket större utomlands än i det egna landet, eftersom dessa länder har en miljöpolitik som stoppar farlig produktion på hemmaplan. Genom att istället importera dessa produkter från andra länder, exporterar man hoten mot den biologiska mångfalden.

 

Hoten ökar

Alla hot visar på en ökande trend och fler hot har tillkommit, framför allt klimatförändringar. Om dagens trender fortsätter kommer inte målen för biologisk mångfald i Mångfaldskonventionens Aichi-mål till 2020 och FNs SDG-mål till 2030 att uppnås. Jordbrukets expansion fram till 2100 visar på att naturliga skogar i Latinamerika, Afrika och Sydostasien kommer att omvandlas till åker- och betesmark. Detta kommer att drabba 75 % av alla primater. Klimatpanelen IPCC bedömer att upp till 30 procent av alla arter kommer att hotas om temperaturen stiger mer än 2-3 grader över förindustriella nivåer.

Det är hög tid att agera.

RSS
Facebook
Google+
https://blogg.wwf.se/2018/09/27/hoten-mot-arterna-gastblogg-av-torbjorn-ebenhard/
Twitter
LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *