Jordens biologiska mångfald minskar dramatiskt

Det går att hitta mer eller mindre orörda ekosystem i Sverige. Här är apamyrar och fjällnära skog i Norrbotten (Natura 2000-området Jelka Rimakåbbbå)

I WWFs stora höstkampanj vill vi uppmärksamma den dramatiska minskningen av antalet vilda djur som sker i det tysta världen över och som gör att vi nu är på väg mot i vad som kallas ”det sjätte massutdöendet”. WWF har som mål att bevara världens rikedom av djur och växter, vad man också kallar biologisk mångfald. Men vad innebär egentligen biologisk mångfald och varför är det viktigt? Ola Jennersten, naturvårdsexpert, reder här ut begreppen:

 

Mer än hälften av de vilda ryggradsdjuren har försvunnit sedan 1970

Allemansrätten ger oss rätt att plocka bär som pollinerats av vildbin som en ekologisk tjänst till oss människor.

Risken är stor att jorden förlorar två tredjedelar av populationerna av vilda ryggradsdjur under perioden 1970 till 2020. Mer än hälften av antalet fiskar, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler har försvunnit. Värst är det för sötvattenslevande djur, så som fiskar och groddjur. De har gått ned med hela 81 procent. Populationerna av landlevande arter minskar med 38 procent och marina arter med 36 procent. Det är i tropikerna vi ser de största förändringarna.

 

Den här snabba förlusten av biologisk mångfald är inte bara en katastrof för de involverade arterna. Den är ett hot även mot oss människor som är beroende av den levande planetens stora biologiska mångfald. Härifrån får vi luften vi andas, maten vi äter, mediciner, vattnet vi dricker och resiliens mot klimatförändringarna.

 

WWF arbetar med att sätta förlusten av biologisk mångfald på den politiska agendan och ge den lika hög relevans som klimatfrågan. Målet är att göra det politiskt och socialt oacceptabelt att ignorera den snabba förlusten av vilda djur.

 

Vad är egentligen biologisk mångfald?

Begreppet Biologisk mångfald skapades av den amerikanska ekologen Edward O Wilson som 1988 skrev boken Biodiversity, men fick sin mest använda definition av Konventionen om Biologisk Mångfald eller Riokonventionen (eftersom dess första möte var just i Rio). Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer och innefattar både mångfald inom arter, mellan arter och mångfald av ekosystem. Inomartsvariationen (den genetiska variationen) är nödvändig för att organismer skall kunna anpassa sig till omvärldsförändringar, artrikedom och artbildning ger basen för ekosystemen där olika arter samexisterar. Varför är då biologisk mångfald viktigt? Några vanliga argument kan summeras i fem grupper:

1.     Ekologiska, det vill säga förutsättning för att upprätthålla biologiska system.
2.     Materiella och ekonomiska, det vill säga våra behov av produkter.
3.     Etiska, ansvar mot kommande generationer.
4.     Kulturella och sociala, ger kreativitet, upplevelser och inspiration.
5.     Hälsomotiv, vi mår bättre när vi vistas i naturen.

 

Skadedjursbekämpare värderas till 850 miljarder kr per år globalt

Pollination är en viktig ekologisk tjänst som förser oss människor med bland annat mat. Här pollinerar en stenhumla vitklöver.

Olika arter producerar produkter som vi människor nyttjar, exempelvis mediciner, prydnadsväxter, träföremål och inte minst mat. En middag består av produkter från en mängd olika arter så som kryddor (peppar, oregano, chili), fisk (torsk, gädda och regnbåge), kött (tamdjur, älg, rådjur) och sovel (potatis, ris, quinoa). Ett ekosystem är en samling av arter som samexisterar och producerar gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster, som definieras som direkta eller indirekta bidrag till människors välbefinnande. Man talar om försörjande (så som vatten och bioenergi), reglerande (luftrening och pollination), stödjande (fotosyntes och biokemiska kretslopp), och kulturella (hälsa och turism).

 

Värdet av dessa tjänster är imponerande, exempelvis är värdet av pollinatörernas gratisarbete ungefär 150 miljarder kronor per år, bara i Europa. Andra organismer genomför jordförbättrande arbete, exempelvis daggmaskar, som beräknas till drygt 200 miljarder kronor per år globalt. Organismer som är viktiga för biologisk bekämpning av skadeinsekter (fåglar, parasitsteklar och nyckelpigor) värderas till ungefär 850 miljarder kronor per år globalt. Riokonventionen föreskriver ett ansvar för denna rikedom både internationellt, nationell och regionalt. Arter kan ju vara mycket lokala, väl utbredda eller flyttande mellan länder och kontinenter, varför vi alla har ett ansvar, både sakligt och moraliskt. Detta ansvar gäller både vilda och domesticerade (förädlade) arter.

 

Sverige har ungefär 60 000 olika arter

I Sverige finns det ungefär 60 000 olika arter av flercelliga djur och växter. Det är en oerhörd mängd och en stor del av dessa vet vi mycket lite om. Regeringen har gett Lantbruksuniversitetet i uppdrag att kartlägga och sprida kunskap om landets alla arter. Det Svenska Artprojektet startade år 2002 och har hittills upptäckt cirka 2 500 nya arter för landet, varav cirka 1 000 är nya för vetenskapen. Projektet publicerar också ett världsunikt bokverk, Nationalnyckeln.

 

Rödlistan

De arter som vi har kunskap om bedöms regelbundet för att avgöra hur deras framtid ser ut, om de är livskraftiga eller om de hotas av en eller flera faktorer. De blir då rödlistade för att vi skall kunna bli varnade och om möjligt åtgärda de faktorer som hotar dem. Effektiviseringen av skogsbruk och jordbruk har över åren sänt allt fler arter upp på denna lista. Avverkning gör att gamla träd och död ved blir allt mer sällsynt i vår natur, varför många insekter och hålbyggande fåglar får det svårare. Igenväxning av ängs- och hagmarker ger allt mindre livsrum för många kärlväxter och fjärilar. Stora åkrar som gör bondens arbete effektivare, resulterar dock i att kärlväxter och pollinerande insekter försvinner och dränering av våtmarker gör att groddjur och vattenlevande insekter får det svårare. Användandet av kemikalier påverkar inte bara de organismer som man vill bli av med utan också närstående så som exempelvis pollinerande insekter.

Vi kommer inte att nå Miljömålet ”Ett rikt djur- och växtliv” till år 2020

Den svenska regeringen har utarbetat miljökvalitetsmål för att svara upp mot konventionen om biologisk mångfald, så att mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Det är både arterna, deras variation, deras livsmiljöer och deras funktioner som skall säkras. Det finns 16 miljökvalitetsmål som inkluderar klimat, frisk luft, försurning, miljögifter, ozonskikt, strålning, näringsläckage, sjöar och vattendrag, grundvatten, levande hav, våtmarker, skogar, odlingslandskap, fjäll och tätorter. Vi kommer sannolikt inte att nå målet för 14 av dessa till slutåret 2020, inklusive målet för biologisk mångfald ”Ett rikt djur- och växtliv”.

 

FN har också som mål att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2020, men som det ser ut nu hinner vi inte med det på bara två år. Ett av målen för FN-konventionen om biologisk mångfald är att alla människor senast år 2020 ska förstå varför biologisk mångfald är så viktigt – och hur vi kan rädda den.

 

Vi kan vända förlusten

Idag är mänsklig aktivitet den största omdanande kraften på jorden. För att minska mänsklighetens negativa påverkan är det framförallt fem hot som måste lösas. 1) omdaningen av jordens skogar, gräsmarker, hav och våtmarker 2) överexploateringen av arter, bland annat tjuvjakt och överfiske, 3) spridning av invasiva (främmande) arter, 4) användningen av farliga kemikalier, och 5) växthusgasutsläppen.

 

WWF arbetar både i fält och i maktens koridorer med att rädda biologisk mångfald. Det finns många exempel som visar att vi är på rätt väg. Det är ju människans sätt att leva som orsakar den snabba förlusten av biologisk mångfald – men vi människor har också möjligheten att vända utvecklingen till något positivt.

 

/Ola Jennersten

 

RSS
Facebook
Google+
https://blogg.wwf.se/2018/09/19/jordens-biologiska-mangfald-minskar-dramatiskt/
Twitter
LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *