Världens vilda tigrar förr, nu och i framtiden

Tigerhona (Panthera tigris) Kanha nationalpark, Indien. Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Tigern representerar styrka, snabbhet och mod. Det är också en art som WWF har arbetat med under många år. Här berättar jag lite om situationen för jordens största kattdjur, men också hur WWF arbetar med att rädda tigern.

 

Det fanns sannolikt omkring 100 000 tigrar i Asien för några hundra år sedan och utbredningsområdet omfattade stora delar av kontinenten. Idag är dock läget helt annorlunda. Endast fyra procent av antalet tigrar återstår i det vilda, deras livsutrymme har minskat med mer än 90 procent och antalet tigerländer är sannolikt bara tio.

 

Jakter och utrotningskampanjer, skottpengar, förgiftning, snaror, trafikdödlighet och kriminella nätverk ligger bakom den drastiska nedgången. Lika stor påverkan har omdaningen av Asiens natur haft. Tigerskogar och gräsområden har förvandlats till jordbruksland och tätorter. Befolkningsökningen i Asien är betydande och i exempelvis Indien har antal människor ökat från 376 miljoner till 1,31 miljarder under min livstid. Det glädjande är att Asiens ekonomi stärkts och att allt färre människor räknas som fattiga. Men i gruppen extremt rika är det idag vanligt att visa sin status genom att köpa delar av hotade arter. Efterfrågan på tigerskinn och skelettben till tillverkning av tigerbrännvin är hög, trots att handeln med tigrar förbjöds i Indien redan 1972 och i Kina 1993. Tigerns bytesdjur har drabbats av likande öde när skogarna minskar och aptiten på viltkött stiger.

 

Tigrar i Indien

En tiger från Ryssland (Panthera tigris altaica).
Bilden tagen i hägn, Utyos rehab centre
Foto: Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

För två hundra år sedan var det gott om tigrar i Indien. Redan på 1500-talet lär Mogulkejsare ha genomfört storviltsjakter. Men det var med det brittiska väldet som jakterna fick stor inverkan på tigerbestånden. Över 80 000 tigrar och många andra rovdjur sköts under perioden 1875 till 1925. Maharajan av Nepal med gäster sköt 433 tigrar och 53 noshörningar mellan 1933 och 1940. Maharajan av Surguja skrev: ”My total bag of tigers is 1 150 one thousand one hundred and fifty only”.

 

Det var inte långt ifrån att tigrarna försvann från Indien och runt 1970 visade en inventering att det bara fanns 1 827 tigrar kvar i landet. Indiens dåvarande premiärminister Indira Gandhi reagerade starkt på detta. År 1971 förbjöds tigerjakt i Indien och redan dagen därpå tillsatte Gandhi en arbetsgrupp som byggde grunden för ”Project Tiger”.

 

Indira Gandhis insatser vände en negativ utveckling, men problemen fortsatte. En illegal handel med skinn tog vid och efterfrågan på tigerprodukter ökade snabbt, när Kina i stort sett utrotat sina tigrar i slutet av 1900-talet. Vid inventeringen 2006 visade resultatet på bara 1 411 tigrar, och några av tigerreservaten, Sariska och Panna, hade fullständigt tömts på tigrar. Vad är det då som sker? Jo, nationella kriminella nätverk beställer tigrar från lokala jägarfolk. Dessa fångar tigrarna med framförallt bensax och dödar dem med gevär eller spjut genom munnen för att inte skada skinnen. Nätverken säljer och smugglar tigerdelarna vidare till Kina, ofta via den så kallade ”Trans-Himalayan Skin Trail” eller gränsstäder i Burma.

 

Tigrar i Ryssland

Ranger Andrei Kortjak mäter tigerspår
Anuisky nationalpark, Foto (C) 2018 Ola Jennersten, IBL Naturfotograferna

På 1800-talet fanns det sannolikt 1000–1500 tigrar i östligaste Ryssland inklusive Koreahalvön. Efter ryska revolutionen hade antalet drastiskt reducerats till cirka hundra stycken efter flera statliga utskjutningskampanjer. Även i Kina fanns under Mao Zedongs tid en ”Döda tigrar-rörelse” som inkluderade jaktplutoner med namn som ”Riskeliminerings-team”.

 

Efter andra världskriget kan antalet tigrar i Ryssland ha varit så lågt som 20–30 exemplar. Efter kriget arbetade den ryske forskaren Lev Kaplanov med att försöka fridlysa tigern i Ryssland. Hans arbete resulterade i att tigern delvis fridlystes 1947 och blev helt fridlyst år 1956.

 

Skyddet gjorde att antalet tigrar ökade och i början av 1980-talet fanns det sannolikt cirka 500 tigrar i Ryssland. Men fattigdom gjorde att jakt blev allt viktigare. Efterfrågan på tigerdelar ökade och det blev lönsamt att smuggla tigerskinn och ben till Kina. Tjuvjägare sköt upp till 60 tigrar per år. Idag finns det cirka 540 tigrar och utvecklingen är positiv. Med tanke på att Ryssland bara hade ca 20–30 tigrar under 1940-talet är denna ökning anmärkningsvärd och mycket glädjande!

 

Tigershower fasader för handel

Tigrar i bur på Tiger Zoo, Thailand
Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Traditionell kinesisk medicin har dominerat i Kina under mer än 2 000 år. Men trots att tigern finns som ingrediens är det andra faktorer som numera spelar större roll för tigerns försvinnande. Idag anses det coolt att ha tigerfäll och bjuda på tigerbrännvin, eftersom det bevisar att man har god ekonomi. Tillgången på dessa ”statusprodukter” ökar efterfrågan och därmed även tjuvjakten.  (Tigerbrännvin är baserat på risbrännvin där tigerskelett och växtdelar får ligga under flera år för att bli riktigt ”effektivt”.) Eftersom det är svårt att tillgodose detta behov med bara vilda tigrar har det dykt upp tigerfarmer i Kina, Thailand, och Vietnam med sammanlagt tusentals tigrar. Tigershower är ofta fronter för dessa farmer, men huvudinkomster kommer från handel med tigerdelar.

Idag finns det kanske omkring 4 000 vilda tigrar varav Indien har de flesta (2 226 vid senaste inventeringen). Indien, Ryssland, Nepal och Bhutan har ökande tigerpopulationer medan tre av de tidigare tigerländerna – Kambodja, Vietnam och Laos – saknar reproducerande tigrar. Den globala räddningsplanen för tiger siktar mot 6 000 individer till år 2022, nästa tigerår i den kinesiska kalendern. Det inte helt orealistiskt eftersom den hundraåriga nedgången verkar ha brutits, men för att uppnå målet måste alla tigerländer satsa hårt.

 

Helhetstänk krävs för att antalet tigrar i världen

Irina Korotkova och Pavel Fumenko genomför kriminalteknisk analys av tjuvskjuten tiger
Diagnostic Center of Animal Diseases
Foto (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Tigerarbetet är ”holistiskt”. Det betyder att vi måste lösa en mängd olika problem för att långsiktigt säkra att vilda tigrar skall kunna överleva. Arbetet genomförs i så kallade tigerlandskap –mycket stora områden på cirka 50 000 kvadratkilometer som håller både tigerreservat (kärnområden) där tigrarna skall få vara i fred och reproducera sig samt omgivande land. Speciellt viktiga är skogsområden som möjliggör vandringar för både tigrar och bytesdjur mellan kärnområdena. De är en förutsättning för att den genetiska variationen ska hållas på en hälsosam nivå, annars kan en isolerad population få problem med inavel. När vi började med landskapsaspekten visade det sig dessutom att många tigrar inte bara nyttjade korridorerna för transport, utan att många också höll revir där. Eftersom att det är gott om människor i dessa korridorer är konflikter mellan människor och tigrar legio.  På flera ställen dödas nötkreatur varje natt av tigrar och det gör att ett tigerprojekt aldrig kan intressera sig för enbart tigrar. Det är människor som är problemet, men det är också människor som är förutsättning för att det ska finnas tigrar. Speciellt viktigt är det att minska och förebygga konflikter runt kärnområdena – att få en acceptans för att tigrar passerar invånarnas hus varje natt! Ett bra sätt att minska både risken för olyckor mellan tigrar och människor och människors påverkan på tigerns skogar och bytesdjur, är att minska användningen av ved. Landsbygdskvinnor i exempelvis Indien tillbringar tre till fem timmar varje dag med att bära hem upp till 75 kg ved. En effektiv spis som bränner mindre ved, eller ännu hellre en biogasanläggning, minskar olycksrisken för kvinnorna och ger samtidigt en rikare skog. Anläggning av biogasanläggningar och effektiva vedspisar i byar som ligger nära tigerreservat är därför både effektiv och nödvändig naturvård. På motsvarande sätt ingår arbete med gröna korridorer och infrastruktur, eftersom exempelvis Indiens stora behov av en modernisering av väg- och järnvägsnät hotar tigerns och dess bytesdjurs vandringar mellan nationalparkerna. Forskning i Thailand visar att ett gott samarbete med lokalbefolkningen är nödvändigt och ger statistiskt större eller lika starkt skydd som om man ökar antal parkvakter. En granne till ett tigerreservat som inte gillar att ha tigrar som grannar har 365 dygn per år på sig att ordna så att tigern försvinner – att parkvakter ska hålla koll på befolkningen hela denna tid är så gott som omöjligt!

 

Positiva tigernyheter visar att arbetet ger resultat

De holistiska tigerprojekten inkluderar således både tigerarbete i fält (skyddade områden, parkvakter, inventering), att påverka politiker och tjänstemän på nationella organisationer för att nå nationella naturvårdsmål, att samarbeta med lokalbefolkning, påverka vägmyndigheter, och att samarbeta med polis och tulltjänstemän för att hindra smuggling. Men det gäller också att påverka konsumtionsländerna för att det skall bli ”ocoolt” att bära tigertänder runt halsen, ha tigerfällar framför brasan och att bjuda på tigervin. Och att sluta med tigerfarmer!

 

I fallet Indien ger WWF Sverige kärnstöd. Det vill säga, vi går igenom WWF Indiens arbetsplan, besöker området i fält och låter sedan indiska WWF föreslå var och hur våra pengar ger mest nytta för att den indiska tigerpopulationen ska öka. Vi deltar dessutom i WWFs internationella samordningsgrupp där representanter för alla WWFs tigerprojekt finns med. Indien har flest vilda tigrar i världen och antalet har ökat snabbt sedan svenska WWF Sverige började stödja WWF i Indien. Det är ett bra kvitto på att insatsen ger resultat (30 procent ökning från år 2010 till 2016). Sannolikt blir ökningen ännu större när nästa inventering är på gång i Indien. Om cirka ett halvår kommer svaret.

 

Det ska bli spännande att se om vi lyckas nå det internationella målet att fördubbla antalet tigrar till år 2022. Häromveckan kom glädjande nyheter från Nepal, där man redan (nästan) lyckats fördubbla antalet. År 2009 hade Nepal 121 tigrar, i september 2018 var antalet 235! Det finns hopp och detta är goda nyheter för fler arter än tigrarna. När tigerns skogar skyddas, räddas också alla andra arter som har sin hemvist där och de gratistjänster som dessa arter tillhandahåller. Det ger också möjlighet för tigerskogarnas människor att överleva.

 

 

RSS
Facebook
Google+
http://blogg.wwf.se/2018/10/08/varldens-vilda-tigrar-forr-nu-och-i-framtiden/
Twitter
LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *