Just nu pågår viktigt internationellt möte för att stoppa handeln med hotade arter

Beslagtagna elfenbensprodukter
Department of National Parks, Bangkok, Thailand
Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Alla arter, inklusive människan, är beroende av andra arter för att överleva. Försvinner mångfalden kommer även de ekosystem där arterna ingår att kollapsa. Biologisk mångfald är ekosystemens byggstenar och avgörande för liv på jorden. Ett av de största hoten mot mångfalden är tjuvjakt och illegal handel. Just nu driver detta hot många arter mot utrotning i en alarmerande snabb takt.

 

Fängslade händer som håller noshörningshorn, Ol Pejeta, Kenya; Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyr

En av de viktigaste internationella konventionerna när det gäller hotade arter är CITES, Convention on International Trade in Endangered Species of WildFauna and Flora. Den kallasäven Washingtonkonventionen eftersom avtalstexten till konventionen färdigställdes vid ett möte i Washington den 3 mars 1973. Avtalet gäller sedan 1975 och idag har 183 länder, inklusive Europeiska unionen, skrivit under. Målet med konventionen är att försäkra att internationell arthandel inte hotar överlevnaden av vilda arter. Konventionen har tre bilagor med drygt 35 000 listade arter av växter och djur där handel utgör ett väsentligt hot. En art kan tillhöra olika bilagor beroende på situationen för geografiskt begränsade populationer. Om en art skall tillföras, bytas eller tas bort från listorna beslutas vid möten som hålls vart tredje år (CoP, Conference of Parties). På Bilaga I finns de mest hotade arterna och för dessa gäller i princip handelsförbud. Här finns cirka 1000 arter och underarter listade varav drygt 300 är däggdjur, exempelvis tiger, drygt 160 fåglar, drygt 80 reptiler, 17 groddjur, 16 fiskar och knappt 70 ryggradslösa arter. Bilaga II innehåller arter som kan hotas om handeln inte regleras, och bilaga III innehåller arter som hotas i specifika länder.

 

WWF på plats för att ge röst åt de hotade arterna

CITES-kommissionens ständiga kommitté har årliga möten där en rad olika frågor om arthandel diskuteras. Årets möte hålls under denna vecka (1-5 oktober) i ryska Rosa Khutor, ett alpint skidcentrum i västra Kaukasus. WWF deltar alltid i dessa möten och är en aktiv part som försöker flytta fram ställningarna för de hotade arterna och kritiserar de länder som inte rapporterar eller inte fullgjort uppgifter från föregående möten.

 

Elefanterna fortfarande illa ute

Ibrahim Rukunga och Keya Olepere Välbeväpnade parkvakter som bevakar nordlig vit noshörning (Cerathotherium simum) Ol Pejeta, Kenya;
Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Elefanter har naturligtvis sin egen programpunkt men inga nya uppgifter om antalet presenteras detta år. Det betyder att uppgifterna från förra årets möte är de samma: 415 428 afrikanska elefanter beräknas finnas kvar i 37 länder i Afrika men med ett tillägg om cirka 125 000 elefanter som man tror finns inom områden som ännu inte inventerats. Rapporten om elefanternas situation avslöjar att under de senaste 25 åren har perioden 2006 till 2015 varit den värsta, med en förslust av hela 111 000 afrikanska elefanter. Andelen döda elefanter som skjutits illegalt (jämfört med naturlig död) för 2017 är dock det lägsta sedan toppåret 2011. Illegalt skjutna elefanter verkar minska i östra Afrika men andelen är fortfarande hög i Central- och Västafrika. Det minskande antalet för östra Afrika kan dock bero på att fler elefanter dött naturligt på grund av den svåra torkan. Den afrikanska elefanten är kategoriserad som sårbar på IUCNs röda lista.

 

Ny otäck trend – elefanter skinnflås i Myanmar

I Asien finns mellan 44 281 och 49 731 asiatiska elefanter i totalt 13 länder, med de flesta i Indien. Den asiatiska elefanten är listad som starkt hotad (endangered) men den underart som finns på Sumatra är akut hotad (criticallyendangered). En otäck trend som rapporteras från Burma (Myanmar) är att man finner allt fler elefanter som dödats för att komma åt dess skinn. Skinn och skinnprodukter från asiatisk elefant har ökat under senare år.

 

Antalet beslag av elfenben har däremot minskat med 20 % jämfört mot föregående år. Det är glädjande och kan ses mot de förbud mot handel som nu finns bland annat i Kina, Storbritannien och USA. Dock är en ny trend att bearbeta både noshörningshorn och elfenben i Afrika för att lättare kunna smuggla mindre bitar till Asien. Hur denna trend kommer att påverka det illegala dödandet är ännu inte känt.

 

Bakslag för elefanterna under mötets första dag

En plan för att begränsa handeln med elfenben utarbetas nu i många länder (National Ivory Action Plan) men arbetet kritiseras av WWF eftersom det inte är tillräckligt effektivt i många länder. Vad värre är att under mötets första dag fick flera av de viktiga elefantländerna (Kina, Kenya, Filipinerna, Tanzania och Uganda) grönt ljus av Konventionen att inte genomföra planen med att offentliggöra ländernas arbete med elfenben. Det var ett stort bakslag för alla oss som arbetar för att rädda elefanterna.

 

Stärkt skydd för noshörningar på gång

Sam Kariuki registrerar ett nyfunna elefantbetar och noshörningshorn, Ol Pejeta, Kenya
Foto: (C) Ola Jennersten, Naturfotograferna, IBL Bildbyrå

Under mötet kommer naturligtvis också noshörningar att få sin egen punkt. Man har arbetat med fyra prioriterade länder för att stärka skyddet mot illegal jakt och smuggling. Exempelvis har Mocambique implementerat nya lagar som har resulterat i flera fällande domar där bland annat 373 tjuvjägare har fängslats, varav 25 fick fällande domar. Även 179 vapen, 42 kilo noshörningshorn och 870 elefantbetar har beslagtagits. Sydafrika har också påbörjat samarbete med flera länder så som Vietnam, Kina, Mocambique, Gambia, Kenya och Laos. Polisen i Sydafrika är nu ansvarig för några specifika arter, så som noshörning, och straffen för att döda dessa arter har stigit med bötesbelopp upp emot drygt 6 miljoner kronor och 10 års fängelse. Också Vietnam har höjt sitt straff till bötesbelopp upp emot en halv miljon kronor och 15 års fängelse. Detta gör Vietnams lagar mot illegal arthandel till Asiens starkaste. Rapporten understryker dock att man måste ju också implementera sin lagstiftning för att den skall få avhållande effekt.

 

Fler åtgärder krävs för världens tigrar

CITES har tidigare beslutat att publicera en manual om hur man identifierar tigerskinn som beslagtagits och en databas med foton på både levande tigrar (från framför allt kamerafällor) och beslagtagna skinn. Detta för att enklare spåra var produkterna kommer ifrån och för att försvåra handeln av dessa. Det arbetet går dock sakta trots att Indien har foton av många vilda tigrar och Thailand har foton av många individer i tigerfarmer.

 

Tigerfarmer diskuteras också under mötet. Ungefär en tredjedel av beslagtagna tigerprodukter, så som skinn och ben, härstammar från farmer. När dessa produkter kommer ut på marknaden kommer att fungera som reklam för människor som tidigare inte tänkt köpa tigerskinn och bjuda på tigerbrännvin. WWF menar exempelvis att alla produkter som innehåller tigerdelar skall kriminaliseras. Kina måste agera på likande sätt som för elfenben, det vill säga förbjuda tigerfarmer och handeln med tigerdelar. Kina, Thailand, Laos, Vietnam och Sydafrika är de länder där man upptäcker mycket handel med tigerdelar.

 

Vi kan alla hjälpa till att stoppa den olagliga handeln med hotade arter. Enklast är att låta bli att köpa sovenirer och andra produkter som tillverkats av hotade arter och att inte gynna djurhandel genom att rida turistelefant eller att ta selfies med djur som hålls i fångenskap.

RSS
Facebook
Google+
http://blogg.wwf.se/2018/10/05/just-nu-pagar-viktigt-internationellt-mote-for-att-stoppa-handeln-med-hotade-arter/
Twitter
LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *